Eftersom min blogg är för mig, så kan ni fetglömma diverse "bloggutmaningar" och ursäkter när jag inte har nåt intressant att skriva. Så höga tankar har jag inte om mig själv. Jag vet, de facto, att ni inte ligger och gråter i fosterställning för att jag inte skriver ett krystat blogginlägg om vad jag har ätit idag.

hahaha fan vad jag har pms nu. Helt otroligt.

Innan graviditeten hade jag inte humörsvängningar. Inga såna här uppenbart månatliga i alla fall, haha!

Nu går det verkligen, på bara några minuter, från snyftigt glad till förbannad så jag skulle kunna slå hål i väggen! Helt otroligt.

Lite deprimerande också, egentligen. Att vi kvinnor måste stå ut med så mycket! Hur är det rättvist, liksom? Men det är väl för att männen inte skulle klara av det. Som om jag gör det då, haha.