Haha. Folk säger "jag är så sjuuukt jäla dålig på att blogga nu asså!" när det har gått mer än tolv timmar sedan deras senaste blogginlägg.

Sist jag skrev nåt var den 14e december och dessförinnan var det i oktober! DET är dåligt bloggande.

Nyårslöften. Inget jag brukar ägna mig åt. nånsin. Förrän i år. I år har jag bestämt mig för att sluta vara så jävla fet. haha. Det blev mitt löfte till Andreas och mig. Sen har jag en klänning jag ska lyckas dra upp dragkedjan på i sommar också. Men de två löftena går liksom hand i hand.

Jag och Andreas har avlagt ett gemensamt nyårslöfte. I år SKA vi åka utomlands. No questions asked (förutom de uppenbara som "när och var").

Jag är sååå sugen på Italien. Så det lär det bli. Andreas bryr sig ju inte, som vanligt. haha.

Jag är också galet sugen på New York, men det får bli när vi har två löner igen. Då ska vi leva loppan. jösses!

Tira har noskvalster. Måste komma ihåg att ringa djurkliniken imorgon. 

Jag är shoppingsugen. Men jag kan inte shoppa kläder till mig själv, eftersom de inte kommer passa om några veckor när helgsvället har lagt sig, och inredning hittar jag aldrig nån jag gillar. Så det lutar åt kläder till Ella. Har faktiskt inte köpt kläder till henne på länge. Så det så!

Idag var jag och Ella på ettårs-kalas. Kul att träffa lite nygammalt folk. Även om deras knoddar är liiite för små för Ella än så länge. Hon får liksom inte ut så mycket av dem. De är mest jobbiga och ska hålla på med hennes saker, haha.

Tjillevipp! 

Att kastrera eller inte är ingen fråga. Eller det är det ju. Men det borde inte vara det.

Det är så otroligt många som går runt och funderar fram och tillbaka på om de ska kastrera sin hund/katt eller inte.
Folk kommer med desperata argument som att "hunden kommer ju att skämmas!" eller "katten kommer ju förlora aaaall sin personlighet!".

Det är bullshit. B-U-L-L-S-H-I-T. Eller tjurskit som vi hade sagt på svenska.

Djuret i fråga blir inte av med något annat än könsdrift, revirhävdande, cancerrisk, lukt (stank), eventuella mentala deffekter och överenergi.

Djuret i fråga får inte ut något av att ha kvar kulor eller livmoder och äggstockar. 

Att inte kastrera sitt husdjur är så fruktansvärt oansvarigt.
Du som inte kastrerar bidrar till spridning av inavel, sjukdomar och medfödda psykiska såväl som fysiska deffekter, överpopulation, fler fall av djur som faller illa och SÅ MYCKET MER!

Det är INTE värt det.

Och har man inte råd att kastrera sitt djur ska man inte ha djur.

Det har vuxit på mig. Om det nu ändå var en riktig förort vi bodde i, alltså en som låg i närheten av en större stad, så hade jag nog mycket väl kunnat tänka mig att bo kvar.

Pappor som har gräsklippartävling.

Grannar som pustande och koncentrerade påtar i trädgården, men ändå tar sig tiden att titta upp och utbyta några vänliga ord.

Frukt och bär som inte har blivit besuldade av avgaser och nedskräpning.

Barn som knatar runt i trädgårdarna. Inte minst mitt eget barn i min egen trädgård. Hennes favoritsysselsättning just nu, sen vi hittade hallon i trädgården, är att springa iväg och äta "jordgubbar" (hallon) och att titta på sin pappa som klipper gräset. I skrivande stund sitter hon på trappan med fingrarna i öronen och tittar med fascinerad och nyfiken blick på sin far. 

Det är en fröjd för själen att påta i trädgården också. Att påta och se resultat. Konstatera att man inte här helt bakom när det gäller trädgårdsarbete.

Att föryngra en syrenhäck, liksom. Jag som för tre år sedan knappt visste vad en syren var, ska precis börja föryngra den vi har på framsidan.

Jag som skulle bo mitt i Stockholm och aaaldrig ha några barn. Nu bor jag utanför Arboga, har Ford, villa, vovve och världens underbaraste barn. Det blir nog ytterst sällan som man har tänkt sig.

Alla pratar om svältande barn och familjer i Afrika. Jag undrar så här; vad tror ni är orsaken till att maten inte räcker till?

KAN det vara så att människorna i u-länder har överbefolkat sitt eget land en aning?
KAN det vara så att om vuxna (könsmogna) inte skapade fler munnar än de kunde mätta, så skulle maten räcka till?

Så länge vi skickar pengar och mat till dem så kommer ljuset aldrig gå upp för dem. De kommer fortsätta göra barn, cirkeln kommer aldrig att ta slut!

Varför satsar vi inte i stället på att göra nåt som faktiskt ger resultat. Varför inte sexualundervisning, preventivmedel och kastrering?
Kastrering då enbart av de män som inte kan hålla den i byxorna och som har en skev syn på mänskliga rättigheter. Så antagligen typ alla.

Har ni tänkt på att i djurvärlden, i naturen, finns inte svält.

Mänskligheten med sitt höga IQ och allmänkunskap svälter och utrotar sig själv och alla andra. Det är så fascinerande hur en så otroligt korkad djurart kan få för sig att den styr världen.
Mössen och myrorna skrattar åt oss.