Okej, om det är nåt jag inte klarar av att höra så är det dåliga ursäkter. Men ändå omges av jag dem hela tiden. Varför? För att jag ifrågasätter och ställer krav. Men det får man inte göra i Sverige. Nicka snällt och tacka för att man ger bort saker - det är Sverige i ett nötskal.

Om någon, oavsett vem, ska ha något, oavsett vad, av mig så tvekar jag sällan att ge det till den personen. Men om jag säger att denna någon ska hämta detta senast en viss tid (en timme senare) så förväntar jag mig att den personen kommer senast den tiden. Inte fem minuter senare.

Jag skiter, helt uppriktigt, i anledningen till att personen är sen. Det spelar inte mig nån roll. Har man en timme på sig så hinner man. Punkt.

Wiho! I typ fem år har jag haft köpstopp på krimskramssmycken. Blingbling. Strass. Ni vet. För att jag har haft alldeles för mycket. Verkligen. Två fulla smyckeskrin och en full smyckeshängare.

Men nu får jag köpa! Jag insåg det idag, när jag konstaterade att typ alla mina gamla halsband har blivit missfärgade och fula!

Ni förstår inte vad mycket pengar jag kommer att göra av med nu. =D