Alltså.. FAN vad trött jag blir.

Folk är så rabiata, envisa och korkade.

Jag har försökt skriva ett blogginlägg om vårdnadsbidraget i några dagar nu. Men det slutar alltid med att jag förklarar att jag tycker att alla är dumma i huvudet. Så jag skiter det. For now. Det kanske lugnar sig. Nu har jag för mycket att skriva och då blir jag bara frustrerad för ingen orkar läsa så mycket så då skiter jag i det.

Varför har en del människor ett sånt behov att hävda sig?

Man kan vara som jag, vara som man är utan att prata om hur man är. Jag är nämligen rätt övertygad om att folk märker det ändå.

Sen kan man vara som många andra. Vara som man är och konstant påpeka detta. Vare sig man är fet eller anorektisk, barnslig eller föråldrad, blyg eller utåtriktad.

Jag fattar inte. Jag kommer aldrig att fatta varför somliga har det här extrema behovet att skrika "sån här är jag!". Jag lovar. Folk omkring dig vet redan det.

Klassiker som "take it or leave it!" "passar det inte så dra!" förundrar mig.

Det måste, hos dessa människor, handla om låg självkänsla hos dessa människor som grundar sig i dåligt självförtroende.